OneNote – organisera ditt skrivande

Ju mer jag använder OneNote för att organisera mitt andra manusprojekt, desto mer inser jag vad jag missat. Bättre sent än aldrig! Det finns en hel del man kan skriva om där OneNote kan hjälpa skribenter/författare att hålla koll på sin produktivitet.

Här nedan är ett exempel. I ett tidigare inlägg berättade jag om hur man på A3 kan organisera sina kapitel/händelser genom att flytta runt/lägga till/slänga bort post-it-lappar. Genom OneNote (liksom Excel och Word) kan man som nedan (se bild) skriva en numrerad punktlista, där varje händelse/kapitel får en egen siffra. Och självklart följer det händelserna i tur ordning, så man kan se hur historien växer fram.

Skillnaden på OneNote jämfört med Excel-dokument eller Word, är att OneNotes sida är väldigt rörlig av sig och man kan börja skriva var som helst. Växla storlek, typsnitt, färg. Lägga till bilder, ljud, checklistor som fixar till en perfekt bock när man trycker på rutan.

blur (1)

Här ovan på bilden, kan jag enkelt lägga till pilar, där jag spånar om  en scen/händelse/kapitel (beroende på hur detaljerad du föredrar att vara när du stakar upp manuset). Frågor som dyker upp, idéer som tar form. En idé eller fundering kan få en följdfråga och genom ett enkelt knapptryck uppe på menyn, kan man få till en ”följd-pil”.  Nedanför pilarna visar jag ett exempel på en checklista och hur det blir att se ut med sina bockar. Också väldigt enkel att få dit och man kan placera den var som helst i dokumentet.

Om ni ser flikarna i grönt och blått högst upp, kan man enkelt strukturera upp sidor som är lämpliga för just det man skriver om. I mitt fall en sida döpt till ”Scenöversikt nutid” följt av idéer till nutid. Sådant jag inte har scener till ännu och kan lägga till i scenöversikts-fliken. Där kan man även lägga till viktiga saker att komma ihåg, trådar man måste följa upp, etc. Likaså har jag samma upplägg för ”Dåtid” eftersom manuset utspelar sig både i nutid samt dåtid.

Ett knapptryck bort (genom att trycka på en svart pil på vänster hand i menyn) kan jag växla dokument och få fram persongalleriet, som jag skrivit om i ett tidigare inlägg. Där kan jag snabbt och enkelt lägga till information om personerna som dyker upp i texten och deras kopplingar till varandra.

Annonser

Nya böcker in: ”Fängsla dina läsare” samt ”Story engineering”

Två böcker har kommit in i min samling under slutet av 2017. Den första boken som fick göra entré var Catrine Tollströms (med gäster) bok: ”Fängsla dina läsare”. Jag har läst de första tio sidorna, sedan börjat hoppa till olika kapitel och läst, beroende på intresse just här och nu. Med det sagt är det en bok man inte behöver sträckläsa från pärm till pärm, utan kan slå upp det man mest i stunden känner att man behöver få gotta ner sig i.

Till en början funderade jag på titeln där det står ”Fängsla dina läsare” och att ordet ”berör” används i innehållsförteckning samt löpande text – inte fängsla, mer än på enstaka.  En tanke som kröp sig på var om titeln borde ha varit ”Berör dina läsare”  för att känna av en röd tråd (ordet ”berör” står dock i undertiteln på framsidan), men det här med titlar är viktigt. Eftersom det även handlar mycket om ”spänning” i innehållsförteckningen (liksom ”berör”) så är titeln ”fängsla” mer passande och lockar mig som läsare att faktiskt köpa in boken. Och den gör mig inte besviken, när jag väl börjar läsa den heller. Genom att beröra läsaren fängslar man dem, helt enkelt. Och om du som skribent vill få en mängd tips samlat mellan en hård pärm, så kan jag tipsa om Catrines ”Fängsla dina läsare”. Man får mycket för pengarna.

Extra roligt är det också att jag fått lyssnat på Catrine på bokmässan, tror det var 2015 där hon presenterade sin bok ”Experimentet”. Där fick jag en känsla av att hon är en driven person som brinner för det hon gör. Även där fängslade hon oss i publiken, där hon med inlevelse berättade om sin första roman: ”Experimentet”.

fängsla

I Catrines bok ”Fängsla dina läsare” tipsar hon om ”Story engineering” av Larry Brooks. När Catrine tipsar om denna bok kan man inte göra annat än att lägga den i varukorgen och invänta leveransen. Den tar upp dramaturgiska knep som varje författare har nytta av för att få till vändpunkter, intriger, tempo, etc. Sådant som gör att läsaren återvänder till författaren, just för att denne levererar.

Jag har ännu inte börjat läsa i denna, utan får återkomma om innehållet och vad den ger mig som skribent. Att den är på engelska är helt okej för mig, då jag är van att läsa litteratur på engelska (dock inom specifika ämnen) och ser det som ett tillfälle att erövra fler begrepp på engelska inom den skrivande världen. Flera vinster på samma gång!

Bullet Journal – 1 månad senare

En månad har gått med att använda ”Bullet Journal” i mitt privata liv där skrivandet får stå i fokus. Genom att anteckna ner mina mål för en-två månader i taget kan jag känna att stressen minskat en aning, även om jag vet att det kan bli ännu bättre. Jag har medvetet valt att använda journalen till min mer kreativa sida som får ta plats privat, då jag har ett heltidsarbete inom ett annat område och där jag har andra kalendrar som fylls av saker att göra och komma ihåg. Att blanda in arbetslivet på flera ställen blir rörigt och kräver ständig uppdatering. Därför handlar min så kallade ”Bujo” enbart om skrivandet.

Kommer jag att fortsätta med journalen?

Ja! Än så länge känner jag att jag måste pröva på den ännu mer och strukturen i den gör att den blir tydlig och mer effektivare än kom-ihåg-lappar, eller anteckningar i mobilen etc.

IMG_4046

Jag såg till att jag antecknade antalet skrivna ord jag gjorde under november-månad. Varje dag har en egen rad att anteckna på. Först kändes det löjligt de gånger när jag antecknade 70 ord, 20 ord, 253 ord… Men när månaden slog över till december, räknade jag ihop alla bäckar små (även de lite större) och insåg att jag skrivit ca 10 boksidor under november. För mig och med den stress/tid arbete och privatliv för övrigt fyller, så känns det som en ordentlig framgång för manuset. Att anteckna antalet ord är något jag ska fortsätta med. Då jag får ett bättre perspektiv och ser hur det faktiskt går framåt.

Boktips ”…perfekt manus”

För några veckor sedan beställde jag boken ”Steg för steg till ett perfekt manus” av Sissel Myrup. Den riktar sig till de som skrivit ett första utkast av ett manus och vill styra upp redigeringsarbetet.

Min första tanke när jag fick den var att den inte såg mycket ut för världen. 69 sidor i ett litet format. Men nu när jag granskat innehållet kan jag varmt rekommendera denna redigeringshandbok till alla som skriver. Och inte bara de som ska inleda en redigeringsfas. Innan man ger sig i kast med ett manus, kan man ögna igenom boken för att få rätt sorts frågor till sig som bygger kommande manus på ett stabilare sätt redan från start. T.ex få till ett synopsis, ställa sig rätt frågor om vad man vill med manuset. Hålla fokus och inte sväva iväg, så att säga.

Boken tar upp många verktyg och begrepp. Dramaturgi är ett sådant och det förklaras kort vad det innebär. För att grotta ner sig mer behöver man uppsöka andra källor för att få mer kött på benen, men denna lilla bok tar upp ett stort innehåll som hjälper en författare att hålla koll och bygga upp ramar. Hitta tips och trix som underlättar. Steg för steg.

Bullet Journal (Bujo)

Har ni hört talas om ”Bullet Journal”? Ett sätt att organisera sitt liv i en anteckningsbok. Här är en hemsida som berättar mer. Kreativiteten i Bujo (Bullet Journal) finner inga gränser.

Jag har beslutat mig för att testa och har köpt ett kit från Tidformera och har precis satt igång att anteckna och hitta mig fram till ett system som passar mig bäst.

IMG_3785

Det finns massor av varianter att välja mellan, för att inte tala om egna lösningar. På You-tube finns även filmer som instruerar sätt att organisera sig på. Här nedan är en ”nyckel” – en lathund för vad olika tecken i Bujo betyder.

IMG_3950

I framtidsloggen tänkte jag anteckna händelser eller evenemang som jag kommer att närvara vid eller utföra. I januari kan jag skriva ned att jag ska delta på Jorun Modéns distanskurs nr. 3. Det har precis blivit spikat! 🙂

IMG_3951

Här nedan visar en bild på mitt första utformande av en månadsplanering, där jag på vänstersidan antecknar saker som blivit gjorda, alt. saker som ska ske. På högersidan antecknar jag mina mål för månaden och längst ner utvärderar jag.

IMG_3954

Längre fram i min journal tänkte jag ha utrymme för att anteckna idéer och andra infall jag kan få i mitt skrivliv eller må hända i det privata. Det ska bli spännande att se om jag använder den som det verktyg det faktiskt kan vara, eller om det läggs på hyllan. Jag hoppas på det förstnämnda!

Skrivtipsens vara eller icke vara

Mitt i mitt arbete med att komma tillbaka på banan och läsa om manus, tänka till och fundera över mitt upplägg, läste jag på Sara Lövestams blogg om hennes skrivtips som ligger under rubriken: ”Råd till aspirerande författare”

Det fick mina axlar att sänka sig lite. Slappna av. Och sätta igång. Låta det knapprande ljudet av tangenter ta plats och visa mig vägen till målet.

Det Saras inlägg lärde mig var att ta till mig de råd jag anser passar mig och får mig att fortsätta skriva. Det är det jag gör. Jag fortsätter.

Läs gärna hennes inlägg för att få inspiration.

Tack Sara!

Ljuset i tunneln

IMG_3700 Efter att ha haft en rivstart på arbetet, stöttat och finnas där för barnen som börjat skolan med ny miljö/nya lärare och sedan bli sjuk under nästan 3 veckor, så kan jag lugnt påstå att ljuset i skrivtunneln har varit dunkel. Men det är helt okej! Jag börjar se ljuset. Och även om livet faktiskt får komma emellan, så är det just att ha haft något influensaliknande/bihåleinflammation med magiskt otäck värk i huvud och ögon som känns onödigt ”i vägen” för skrivandet och som gör att jag prisar friskheten. Arbete är sådant som måste till och barnen har alltid en självklar plats här i livet.

Nu gäller det att nå fram till dörren, öppna den och hitta tankarna som gäller för det manus jag lever i just nu. Rensa bort onödiga vägar och drömmar som inte får ta plats just nu. Och hur gör jag det mest effektivt efter ett uppehåll på några veckor?

IMG_3705

 

Genom att läsa om manuset. Allt! Så enkelt är det. Jag måste få alla skrivande delar på plats i mitt sinne och minne igen. Vilka ord som valts, känslor som gestaltats (och markera de jag upptäcker som ännu inte gestaltats). Minnas vilken stig jag senast var inne på och försöka trampa upp den igen. Först då kan man öppna manuset nästa gång och känna att det lever och andas på egen hand.

IMG_3702                                                                                                                                                                        (bilder: Pixabay.com)

Antal ord skrivna under semestern

Semestern är slut… Tiden bara rusar iväg. Jag hade tänkt mig att hinna med en hel del, både skrivande, kurs, renoveringar, böcker att läsa, barn att mysa med och så vidare. Hur har det gått, då?

Kurs: Check! I Jorun Modéns anda. Rekommenderar henne varmt, som sagt.

Renovering: Check! Nästintill klart med att brädfodra om friggeboden.

Lästa böcker: Niet! Tre halvlästa böcker. Hur är det möjligt att behöva kasta sig in i tre (!) böcker?! Irriterande och stressande. Men lästa böcker med barnen: ca 20-30 st! Och de flesta hade de läst av egen ”maskin” och på egen nivå.

Myst med barnen: Check! Även om man aldrig uppnår någon sorts kvot där, så har jag sett till att jag umgåtts och SETT barnen. Pratat och diskuterat med dem.

Sist men inte minst… Skrivandet då?

Jodå, om man tänker att jag under början av februari till början av april präntade ner 63 sidor á 20 074 ord, har jag under sex veckor semester (dessvärre inte under varje dag då resor och annat gjort det omöjligt emellanåt) lyckats pränta ner ord så manuset växt till 104 sidor á 33 548 ord (firade 100-sidors dagen för några dagar sedan med en skål genom en svingande hand uppe i luften, för att sedan fortsätta skriva några rader till).

41 sidor är inte illa pinkat. Även om det kunde ha varit mer.

Hoppas ni andra skrivande själar där ute också fått ner några rader och tillåta er att känna er nöjda med dem, oavsett hur många de än blev.

Inspiration vs produktion?

Familjens resa till Riga har precis avslutats. Inte ett enda skrivet ord har det blivit gjort, men däremot har inspirationen gett energi och idéer. Det finns alltid något man gör som man har nytta av i skrivandet. Så är det. Även om fingrarna saknat tangenter, måste hjärnan ändå leva i nuet och insupa detaljer, föra samtal och uppleva positiva och negativa upplevelser. Ju mer man upplever, desto mer kunskap/syn på livet införskaffar man sig – och i skrivandets värld kan man använda det – likaså vända på det.

IMG_3324

För min del vet jag hur det känns att inte njuta av att sova på färjor, detaljer man märker, tankar som väcks till liv. På min man kan jag se det motsatta. Irritation om man drar rädslor till sin spets, smått snarkande emellanåt som visar att sovandet inte är några problem. Lugnet som omger honom. (Tack och lov för det!)

I centrala Riga fanns det ett café som hette: Author Café. Dessvärre passade det inte en familj för en fika just där och då, men det gav mig ändå funderingar på caféer som är passande för att sitta ned och skriva på. Om ni har tips på caféer i olika städer, maila gärna (helen.wigh@gmail.com) eller skriv en kommentar. Det är sådant som alltid är bra att samla, för man vet aldrig när man behöver det.

IMG_3309

Förutom caféer man snubblar över, kan man även låta en stads historia lämna avtryck och öka fantasin och inspirationen till nya historier. Ju mer man vet, desto lättare är det att skriva om det. Och att uppleva saker på plats är såklart bättre än att läsa om platser. Det är lätt att missa viktiga detaljer som kan bli avgörande för äktheten, om man inte besökt platsen på riktigt. De som bor där måste tro på att man vet vad man talar om. Likaså om en läsare är en historiker, samhällsvetare, expert inom imperialismen. Det man skriver om måste ha en tyngd och enligt mig ligger tyngden i säregna detaljer som har sina rötter i kunskapen.

Slutsats: Genom inspiration får man ett rejält tillskott av produktion. Stressa av och njut!

IMG_3307

Här en bild tagen av mig på S:t Peterskyrkan från 1200-talet (utbyggd 1400-talet).

 

Disciplin & prioritet

I mitt förra inlägg  funderade jag på hur man ska få till skrivandet under semestertiden. Och det är ju som sagt en prioritetsfråga och att ha disciplin på sig själv. Under de senaste fem dagarna har jag lyckats knåpa ihop 10 sidor text. Genom att jag har tagit bort mitt tv-tittande och istället satt mig vid datorn har det ökat flödet i skrivningen enormt. Ju längre tid man håller sig borta från manuset, desto längre startsträcka behöver man när man väl kommer tillbaka. Och vad skönt det är att slippa den där startsträckan – att snabbt och effektivt ta vid där man slutade. Nu ska jag se till att minnas det (igen!).

Likaså får jag minska på att läsa skönlitteratur samt fackböcker. Jag har en nära vän, L.G, som tipsar mig om att lyssna på böcker istället. Då hinner man med det med, t.ex. när man städar, kör bil eller gör andra vardagssysslor där det är möjligt att tankarna kan få fokusera på berättandet. Mindfulness, vad är det 😉 . Prioritera åter igen! Vad är viktigast för mig just nu?

Det är mycket jag har missat då jag fått lov att prioritera annat. Medan jag klipper gräs passar jag på att lyssna på ”poddar” och lyssnar ikapp ”Skriv en bestseller – eller en annan bok” med Ninni Schulman och Caroline Eriksson (har ni inte lyssnat på deras podd, så gör det. Väldigt bra och med mycket matnyttigt där Caroline och Ninni är en genuin och naturlig duo tillsammans). I det sista avsnittet diskuterade de just vilka uppoffringar de har varit tvungna att göra för att skriva. De svarade även på frågan om det är möjligt att ha ett heltidsarbete samt barn och ändå hinna med skrivhantverket. De svarade ja, men att man måste ju välja bort något. Därefter gav de tips på sådant man kunde välja bort och där tv-tittandet är det första att radera ur sin tillvaro.

Mitt manus är nu på 90 sidor, när det kommit till 100 är det dags att fira (i mindre skala). Att ha små mål längs vägen underlättar för mig än att tänka att jag firar när jag är helt klar. Hellre tar jag mig små stunder av glädje längs vägen för att sedan brisera ut i lycka när manuset fått sitt sista redigeringsputs. Det är en bit kvar, men vad gör det med glädjestunder längs vägen…