Året 2019

Året 2019. Ett år fyllt av både positiva och negativa händelser.

Året som inleddes med att jag fått mitt andra manus lektörsläst och jag hade bokat in ett möte i Stockholm i januari för att få ta del av utlåtandet. Efter att ha gjort ännu en redigeringsvända med manuset, prövade jag dess vingar hos ett fåtal förlag och gick vidare i manushögen hos ett av förlagen, men som i slutändan gav ett ”nej-tack” med tillhörande kommentarer om för- och nackdelar med manuset. Det var ändå en stämpel på att manuset var av kvalité.

Bokmässan kom. Jag gick runt och samlade intryck från de olika förlag som representerade sig där med sina bokbord. Förlagsnamn antecknades när jag känt igen böcker jag gillat, sett böcker jag skulle vilja läsa, och så vidare. Ett av de förlagen var Historiska Media förlag och tanken på mitt första manus väcktes till liv. Väl hemma öppnade jag mitt första manus, dammade av mitt följebrev och skickade iväg filerna till Historiska Media. På den vägen är det. Nu har jag signerat avtal för båda mina manus hos förlaget och jag känner mig euforisk.

En av de negativa händelserna skedde nu i december. Några dagar innan jag signerade avtalen förlorade jag min bästa vän, min trogne följeslagare Nova. I nästan 14 år har hon funnits vid min sida och tomheten här hemma är stor. Hon fattas mig!

Året 2020 ser jag dock fram emot med spänning då jag äntligen nått min dröm om att få bli utgiven. Det nya decenniet hoppas jag ge mig nya erfarenheter, lära känna nya människor och såklart – få tid att skriva ännu fler böcker.

Och Nova kommer jag alltid bära med mig i mitt hjärta!

älskade Nova

Jag ska debutera

Först nu vågar jag säga det högt… Jag ska debutera! Historiska Media förlag tror på mig och mina två manus och jag har nu signerat avtalen. Att det händer mig känns overkligt och jag ska verkligen ta tillvara på den här möjligheten.

Det var i början av december som jag reste ner ända till Lund för att få träffa förläggaren Åsa och redaktionschefen/förläggaren Lena. Deras bemötande var varmt och fick mig att känna mig välkommen. Trots det var jag nervös men försökte ta in allt jag kunde. Efter vårt möte med bland annat en rundtur i förlagslokalerna var huvudet fullt av intryck, för att inte tala om glädje.

Avtalen kom i efterhand på posten och är nu signerade och ska skickas tillbaka till förlaget. Jag ser spänt fram emot vad som komma skall.

Att bli antagen innebär inte att arbetet med manuset är klart. Inte alls. Nu är det dags att återigen gå en redigeringsrunda och se till att det verkligen sitter och är redo för att publiceras. Det känns tryggt att ha Historiska Media vid min sida, hela vägen fram (och ännu längre).

IMG_5721.JPG