Boktips ”…perfekt manus”

För några veckor sedan beställde jag boken ”Steg för steg till ett perfekt manus” av Sissel Myrup. Den riktar sig till de som skrivit ett första utkast av ett manus och vill styra upp redigeringsarbetet.

Min första tanke när jag fick den var att den inte såg mycket ut för världen. 69 sidor i ett litet format. Men nu när jag granskat innehållet kan jag varmt rekommendera denna redigeringshandbok till alla som skriver. Och inte bara de som ska inleda en redigeringsfas. Innan man ger sig i kast med ett manus, kan man ögna igenom boken för att få rätt sorts frågor till sig som bygger kommande manus på ett stabilare sätt redan från start. T.ex få till ett synopsis, ställa sig rätt frågor om vad man vill med manuset. Hålla fokus och inte sväva iväg, så att säga.

Boken tar upp många verktyg och begrepp. Dramaturgi är ett sådant och det förklaras kort vad det innebär. För att grotta ner sig mer behöver man uppsöka andra källor för att få mer kött på benen, men denna lilla bok tar upp ett stort innehåll som hjälper en författare att hålla koll och bygga upp ramar. Hitta tips och trix som underlättar. Steg för steg.

Annonser

Hålla ordning i manus – mitt exempel

Här nedan har jag skapat en exempelfil i Word där jag lagt ut siffror som riktmärken som jag använder i denna text.

Genom att använda sig av olika sorters rubriker (vid siffrorna 1 och 2) som finns i word, kan jag lätt döpa mina scener från manuset till rubriker som gör att jag minns vad det handlar om (se scener till vänster under ”Navigering”).

IMG_3086_LI

Om jag kommer på att jag måste utöka en händelse i en scen jag skrivit tidigare, kan jag lätt trycka på scenrubriken (nr 4) till vänster (under Navigering) och komma direkt till rätt sida – där scenen startar. När manuset börjar bli långt är detta underbart, än att behöva bläddra och leta manuellt. Varje scenrubrik motsvarar min post-it-lapp från A3-papperet som jag skrev om i förra inlägget, här.

Hur gör jag för att få till dessa rubriker? Jo, lättast är att gå in på ”Visa”-fliken (nr 3) och kryssa i en ruta för ”Navigeringsfönstret”. En del av vänster sida kommer då att gå åt till ”Navigering” och där samlas alla dina rubriker som du kommer skapa.

När jag väljer ”Rubrik 2” (se nr. 2) blir texten i en annan stil än vad jag skriver själva manuset med. Det jag skriver efter att ha tryckt på den knappen, blir en titel till din scen och kommer att visas på vänster sida. Fungerar det inte i ditt word-program, kanske din är ”rubrik 3”. Pröva dig fram. Du ser att det du skriver syns till vänster i navigeringsfönstret. Varje rubrik kan man ställa in själv hur man vill ha den, storlek, typsnitt etc. genom att högerklicka på de olika rubrikerna ovan och välja ”ändra”.

Om jag har två eller flera olika platser/personer/tider man följer, kan jag med fördel börja med att trycka på ”Rubrik 1” Då brukar det stå ”Kapitel 1” men det namnet ändrar jag till det jag vill, i det här fallet ”Nutid”. Då kan jag lätt se att varje karaktär/miljö eller tid följer en röd tråd som känns naturlig, genom att kunna läsa igenom det löpande (utan att behöva hoppa).

Först när manuset börjar kännas helt klart börjar jag dra i scenerna till vänster (Navigering) genom att hålla dem intryckt med musknappen och släppa scenen dit jag vill – alltså blanda upp scenerna med varandra. Om jag nu inte vill skriva ex. en tid i taget som  läsaren får gå igenom, mer linjärt. Men i mina manus får man växelvis följa olika karaktärer och då vill jag börja lägga scenerna dit jag tror de bäst passar in.

När scenerna ligger i den ordning jag vill att läsaren sedan ska möta dem, kan jag därefter även lägga in ”riktiga kapitel” där jag vill ha dem genom att trycka vid nr. 1 (Rubrik 1). Dessa rubriker till kapitlen kan jag namnge till vad jag vill genom att sudda ut ”Kapitel 1) för att ha som navigation under redigeringsfasen och därmed lättare veta var jag är i manuset (ex. XX springer genom skogen) och när jag är nöjd får de sina kapitelsiffror som är brukligt i en bok.

På nr. 5 visar jag att där drar man in marginalerna, så den grå färgen kommer längre in i dokumentet för att mer likna en riktig boksida. Jag brukar dra in ca 4 cm på var sida.

Här nedan visas en bild på programmet ”One Note”, som Carola Strömstedt tipsade mig om vid en av våra skrivar-träffar.

IMG_3087_LI

Ett underbart verktyg där varje karaktär kan få en egen flik som man döper till deras namn (se nr. 1). Under varje flik kan man skriva in allt man vill ha som minnesanteckningar om karaktärerna, för att se till att hålla storyn trovärdig. Man kan klicka var som helst på sidan och skriva i ”öar” med egna rubriker (se nr. 2). På så sätt har jag karaktärerna med deras drag, utseende, fullständiga namn samt händelser – ja, vad du vill – samlat i ett dokument. En flik per karaktär!

Att skriva instruktioner kan vara knepigt. Är det något du undrar över, inte förstod, eller annat du tänker på, tveka inte att höra av dig. Våga testa och experimentera. Det var så jag gjorde för att komma på det här.

Ett manus födelse

Skriver du ett manus från början till slut? Eller är du en sådan som skriver de scener som lockar mest? De som är klara i huvudet? Får du en grundidé med någon scen, eller kommer du i stort sett på hela händelseförloppet i större drag direkt?

I samtal med skrivarvänner har jag lärt mig att varje individs process ser olika ut. Med process tänker jag från idé till färdigt manus. Vägen dit kan nås genom många olika vägar. Frågan är vilken väg du föredrar.

I detta inlägg tänkte jag skriva om hur jag arbetar från början med ett nytt manus:

Ett manus födelse kan komma från en bild i en tidning, en händelse, eller ett öde som man tagit del av i olika sorters medier. Här är det viktigt att man förstår att jag inte tar en annan människas upplevelse och skriver om (då måste man fråga och jag gillar att använda fantasin och bygga upp egna världar, men med ett startskott någonstans ifrån). Första manuset var det själva platsen (miljön) som gav mig inspiration till skrivandet. Andra manuset var det en bild som triggade igång en historia.

Under mina två manus har jag aldrig haft precis hela historien klar för mig. Däremot vet jag under vilken premiss jag vill skriva. Vilket tema manuset ska ha, t.ex. ”Styrka som leder till rättvisa”. Den tonen får sedan genomflöda manuset på olika nivåer.

Under skrivandets gång växer mer och mer fram till mig. Ibland måste jag ta en paus, för att sedan tvinga mig att tänka flera steg längre och därmed kunna fläta samman mina scener och få till en slutprodukt som inte spretar.

Apropå spretar, ett manus brukar ofta spänna över ett par hundra sidor och några till i mitt fall… Säg tre hundra. För att hålla ordning och reda på scenerna använder jag mig av post-it-lappar. På en post-it kan det stå ”XX flyttar in”. Varje HK (huvudkaraktär) får en egen färg. Sedan sätter jag upp dessa post-it i ordning på stora A3-papper. En stor fördel med detta arbetssätt är att man inte behöver sitta vid en dator och ha all information där. Jag vill gärna ha en lättöverskådlig blick och något mer handfast än vad en skärm kan ge. Förkastar man en scen skrynklar man ihop lappen och ersätter med en annan, ändrar om i strukturen och flyttar om. Andra kan gilla skrivprogram till datorn, så som Scrivener.

I mitt nuvarande manus har jag tre stycken A3-papper igång. Ett för 1947:s historia (så den har en röd tråd och är trovärdig), ett andra papper för nutiden samt ett tredje för tankar jag har om själva manuset, men som inte kan sättas i scener ännu utan måste gro.

IMG_3081
A3-papper som ger överblick över scenerna i manuset. Varje huvudkaraktär har egen färg.

I nästa inlägg kommer jag att ta upp hur jag börjar skriva på ett nytt manus…