Året 2019

Året 2019. Ett år fyllt av både positiva och negativa händelser.

Året som inleddes med att jag fått mitt andra manus lektörsläst och jag hade bokat in ett möte i Stockholm i januari för att få ta del av utlåtandet. Efter att ha gjort ännu en redigeringsvända med manuset, prövade jag dess vingar hos ett fåtal förlag och gick vidare i manushögen hos ett av förlagen, men som i slutändan gav ett ”nej-tack” med tillhörande kommentarer om för- och nackdelar med manuset. Det var ändå en stämpel på att manuset var av kvalité.

Bokmässan kom. Jag gick runt och samlade intryck från de olika förlag som representerade sig där med sina bokbord. Förlagsnamn antecknades när jag känt igen böcker jag gillat, sett böcker jag skulle vilja läsa, och så vidare. Ett av de förlagen var Historiska Media förlag och tanken på mitt första manus väcktes till liv. Väl hemma öppnade jag mitt första manus, dammade av mitt följebrev och skickade iväg filerna till Historiska Media. På den vägen är det. Nu har jag signerat avtal för båda mina manus hos förlaget och jag känner mig euforisk.

En av de negativa händelserna skedde nu i december. Några dagar innan jag signerade avtalen förlorade jag min bästa vän, min trogne följeslagare Nova. I nästan 14 år har hon funnits vid min sida och tomheten här hemma är stor. Hon fattas mig!

Året 2020 ser jag dock fram emot med spänning då jag äntligen nått min dröm om att få bli utgiven. Det nya decenniet hoppas jag ge mig nya erfarenheter, lära känna nya människor och såklart – få tid att skriva ännu fler böcker.

Och Nova kommer jag alltid bära med mig i mitt hjärta!

älskade Nova

Jag ska debutera

Först nu vågar jag säga det högt… Jag ska debutera! Historiska Media förlag tror på mig och mina två manus och jag har nu signerat avtalen. Att det händer mig känns overkligt och jag ska verkligen ta tillvara på den här möjligheten.

Det var i början av december som jag reste ner ända till Lund för att få träffa förläggaren Åsa och redaktionschefen/förläggaren Lena. Deras bemötande var varmt och fick mig att känna mig välkommen. Trots det var jag nervös men försökte ta in allt jag kunde. Efter vårt möte med bland annat en rundtur i förlagslokalerna var huvudet fullt av intryck, för att inte tala om glädje.

Avtalen kom i efterhand på posten och är nu signerade och ska skickas tillbaka till förlaget. Jag ser spänt fram emot vad som komma skall.

Att bli antagen innebär inte att arbetet med manuset är klart. Inte alls. Nu är det dags att återigen gå en redigeringsrunda och se till att det verkligen sitter och är redo för att publiceras. Det känns tryggt att ha Historiska Media vid min sida, hela vägen fram (och ännu längre).

IMG_5721.JPG

Revidera synopsis

Under en tid har jag funderat över mitt synopsis till manus tre – manuset som är den första i en serie. På något sätt har jag känt att det är något som skaver någonstans. Till slut insåg jag att det beror på att det är för mycket som ska pressas in. För många händelser som inte knyter an till samma tema eller premiss. Manuset kändes helt enkelt spretigt.

Därför har jag idag suttit ned med några nya idéer och försökt styra om manuset. Få det mer bundet av samma känsla och röda tråd för att kunna gå djupare in i karaktärer och händelser, istället för att ha för mycket som händer och som därmed sker mestadels på ytan utan riktning.

För att få bukt på mitt dilemma har jag i löpande text skrivit om varje karaktär/historia som man möter i manuset och lyft upp vad det är som knyter de tre karaktärerna samman. I bakgrunden ligger en händelse som kommer påverka hp både i detta manus samt i uppföljarna. Samtidigt har hp en egen bakgrundshistoria som man får följa både i första och i kommande manus. Att ta reda på vad som är centralt med manuset och därmed knyta an karaktärerna tydligare till detta, är också något jag funderat på.

Förutom att skriva om karaktärerna och fundera runt den centrala betydelsen, har jag ritat upp en ny tidslinje och markerat ut de största händelserna och vändpunkterna. Det är ett arbete jag kommer fortsätta fila på tills jag känner att det verkligen sitter. Hela hjärtat måste med, först då får manuset en tyngd och betydelse för mig som jag kan stå för. Jobba på!

10D336BB-425D-4541-8FC1-BDE29E114649.jpeg

Kontakt med förlag!

En spännande tid just nu!

Jag har under en veckas tid fört samtal med ett förlag om en eventuell utgivning av mitt andra manus ”Pianofamiljen”. Förlaget kontaktade mig och anser att manuset har stor potential och vill gärna arbeta fram en fantastisk bok tillsammans med mig. Just nu för vi en dialog där jag ställer frågor om hur själva avtalet kan se ut, och så vidare. Så spännande!

Likaså skickade jag iväg mitt första manus ”Mitt kött -Ditt blod” till ett annat förlag. De har meddelat att manuset är av intresse då de under sitt utgivningsmöte hade en hel del positiva tongångar om texten. De har skickat det vidare till lektör och ska återkomma inom två veckor.

Jag vet att ingenting är spikat förrän signaturen sitter där på papperet, men just nu njuter jag av intresset för mina två manus!

IMG_4616

Lektörers olika råd

Jag har fått svar från förlagets externa lektör och beskedet blev dessvärre negativt.

Att jämföra förlagslektörens utlåtande med utlåtandet jag fick tidigare i år av lektören jag anlitat, får mig att bli en smula fundersam och villrådig. Samtidigt vet jag att lektörer är individer och upplever manus olika. Lektören jag anlitade ansåg att jag hade nästan för mycket på gång och att läsaren kunde få det svårt att hänga med i tempot. Förlagets lektör snarare det motsatta. Att det var mer långsamt berättat. Ena lektören överraskades av slutet, medan den andre inte. Testläsarna överraskades, men jag måste ändå fundera kring det faktum att det kan skrivas ännu bättre. All kritik är välkommet.   I slutändan är det ändå jag som måste fatta besluten och hoppas att jag gör det rätt. Annars kommer man ingenstans. Dags att ruska av sig och fortsätta framåt!

grove-of-trees-867931_1920

Vidare hos förlag, redigering, nya koncept och idéer

Under juni och juli har det hänt en del saker, både av ond och god karaktär. På bloggen fokuserar jag på skrivandet, men kan kort skriva att jag ännu mer tänker på att se till att fånga varje dag och ta hand om familjen, för man vet aldrig vad som väntar längre fram. Att skriva hjälper mig både i ljusa stunder som i mörka.

Nå, vad har hänt under sommaren i skrivandets tecken?

Jag har redigerat manus I och II samt skickat iväg dem på provtryck för att familj samt testläsare lättare ska kunna läsa igenom manus, utan att ha flygande A4-sidor omkring sig. Att få se sina manus i bokformat var helt underbart! Vi får hoppas att det sker på ”riktigt” men illustrerad framsida och med baksidestexter.

44DDEF91-A597-4291-86A0-173792BF79D4.jpg

Mitt andra manus, som jag skickat iväg till fåtal förlag, har kommit vidare hos ett förlag till extern lektörsläsning. OTROLIGT glad för det! Först i mitten/slutet av augusti får jag återkoppling om manuset är något för förlaget. Jag har läst på om hur förlag tänker gällande att ta sig an debutanter och det gjorde mig inte mindre orolig. Alltifrån vilka författare de redan tagit sig an, vilken typ av manus det är, om det är likt någon annans manus, ifall det är ”rätt i tiden”, vilket språk debutanten använder samt om denne lyckas ta läsaren med sig genom hela manuset och få till ett slut som läsaren inte förväntat sig, men som ändå landar i god jord, så att säga, är bara några saker de väger in innan beslut tas. Jag vet inte om jag vågar hoppas på att lilla jag ska lyckas. Vi får tro det går vägen!

Förutom redigering av tidigare manus, att ha fått komma vidare i manushögen hos ett angenämt förlag har jag tagit upp manus III igen, men denna gången bearbetat synopsis. Jag har skrivit cirka 7 500 ord på det, men det har varit något som saknats. Efter att ha läst igenom synopsis och scenerna som ligger på 11 sidor, har jag knäckt det. Manus III är tänkt att vara en serie och för det krävs det en gedigen historia som kan ligga till grunden och föra den framåt. Nu har jag sista biten för att inte vara orolig.

Förutom manus III har även ett helt annat sorts manus börjat gro inom mig. Idén kom till mig när jag satt på stranden och spanade på mina badande barn. En snabbanteckning i mobilen fick duga, men den historien pockar också på min uppmärksamhet. Känslan av att det kliar i fingrarna infinner sig även där. När jag väl hittar idéer och koncept som bara får mig att vilja sätta mig ner och komma igång – det är då jag vet att jag hittat rätt. Det är en obeskrivlig känsla som inte finner något slut.

Ladda batterier

Nedan finns foton på platsen där mitt första manus utspelar sig. Där har jag varit idag och laddat batterierna efter magsjuka och sedan en förkylning på det. Och vilket ställe – Högbergsfältet med sin gruvhistoria. Det sägs att en del av järnmalmen därifrån är muttrar i Eiffeltornet, Paris. 🤩

Bredvid fältet är jag uppväxt och mina föräldrar bor kvar än. Alltid lika angenämt att återvända dit av flera anledningar.

Idag händer det…

Manus III får ta sin början. Det är något speciellt med att sätta de första orden. Det är nu en ny resa tar vid.

Bland det första jag gör när man öppnar ett nytt dokument är att ställa in marginalerna rätt. Ordna med brödtext, radavståndet och rubrikerna. Navigationsfönstret måste synas bredvid. Där radas mina rubriker upp i den ordning jag skriver dem. Då är det lätt att hitta i dokumentet och växla mellan scener när det väl behövs.

Att skriva rubriker med korta notiser till scenen som ska skrivas, är för mig en viktig hjälp. Rubrikerna stämmer överens med mitt synopsis och får mig att hålla rätt riktning. Sedan får vi se längs vägen om riktningen behöver justeras något. Oavsett, fortsätt framåt!

Manusöversikt – olika vägar att gå

Jag har använt mig av olika metoder och känt mig fram till vad som passar just mitt sätt att skapa en ny värld när jag lägger upp scener till ett manus. A3 med post-its som kan flyttas runt – passar när man är osäker på ordningen, vill stryka något och sätta dit en annan scen, utan kladd.

Här nedan är en bild på min A3, ena sidan med 4*4-post-its på, men sedan vände jag om och skrev istället ut scenerna på datorn mer detaljer, vilket andra sidan synliggör.

9EA3BD40-8B0C-48A5-9C99-14F65F5D7EC6

Manus III kräver mer påminnelser till scener, så jag vet hur de hör ihop med något som kommer längre fram i manus, eller något som redan skett och som kommer att komma fram under manusets gång. Därför kändes det bättre att använda mig av mer text och markera dem i olika färger beroende på vilken/vilket ämne/händelse/situation/karaktärer det rörde sig om. Och att använda mig av A3 är inte det enda jag gör för att hålla koll på manusets framväxt. Jag har även ett synopsis på 7-8 sidor där jag i löpande text redogör för manuset, samt ett beat sheet (som jag skrivit om tidigare).

Men nu är jag beredd att strunta i A3 helt och hållet. Att ha flera system gör att man måste uppdatera alla system, så de hänger med i svängarna. Det – tar för mycket tid. Och då får jag välja vilken metod som är viktigast för mig. Och det är ”Beat sheet”. Från och med nu använder jag mig av det upplägget och skriver scenerna i tabellformat lodrätt, där dramaturgin stöttar vid sidan av. De scener som behöver mer detaljer runt sig, antecknar jag extra i ett dokument vid sidan om.

Scenerna börjar bli alltmer heltäckande och snart går jag in i efterforskningsfasen. Ta reda på fakta om mer specifika saker, för att ha kunskapen med mig innan jag börjar skriva. Att bygga världar är minst sagt spännande!

 

Kapitelöversikt

Jag har nu skapat en kapitelöversikt (eller om man vill kalla det för scenöversikt). I One-note skapade jag en tabell med sex huvudlinjer som jag måste hålla ordning på i manuset. Se bilden nedan:

IMG_1869

De sex huvudlinjerna står i den vänstra kolumnen. Linjerna kan vara döpta till: unga mannen, farbrorn, kvinnan, utredaren, et.c. Sådana personer som huvudkaraktären kommer att ha något att göra med och där vissa linjer flyter i varandra. Att de flyter i varandra, menar jag att de är sammankopplade på något sätt och att läsaren samt huvudkaraktären till slut kommer att få reda på detta. Spår och ledtrådar som jag hoppas ger läsaren en ”aha-upplevelse” när allt binds samman.

I rutorna som löper linjärt, från vänster till höger (och där de sammantejpade A4-papperen även fungerar som en tidslinje, med de olika dramaturgiska kurvorna försiktigt markerade), fyller jag på med scener som huvudkaraktären kommer att få vara med om.

Längst ner löper en huvudlinje som är en bakgrundshistoria men där huvudkaraktären inte är central, utan två andra karaktärer. Deras historia kommer så klart att till slut kopplas till HK och ge läsaren samt HK en djupare förståelse i varför vissa saker sker i manuset.